Du Jalle...
... jag har tänkt...
På det här med nationalsången. Det verkar som att det inte finns någon som egentligen tycker om den, av olika anledningar.
Många patrioter anser den för "menlös", och det kan jag förstå. Den hyllar ju mer Norden i stort, och förtjänar den att vara en nationalsång - om den inte handlar om vår nation?
Många anti-rasister/anti-nationallister - å andra sidan - ser den ju som något slags hot mot vårat mångfaldiga samhälle, för att den någonstans utesluter alla de svenska medborgarna och enbart tilltalar de som (som Mr Malfoy skulle utryckt det) är "renblodiga". Jag håller givetvis inte med, men ser ändå att den fått någon slags nynationallistisk stämpel. Var nu den kom ifrån...
Rockfantasterna vill ha något ösigare, popfantasterna något mer aktuellt, dansbandsanhängarna vill spela upp en nyverision av ett band med svenskt dubbelnamn.
Så varför har vi kvar den? Jo, mångfald i all ära, men det är svårt att enas under en flagga när alla kännner olika. Axelryckning är en standardfras när man varken vill förolämpa eller verka för engagerad, och svenskarna i alla dess former har bemästrat tekniken. Så även i det här fallet, och nationalsången har fått stå kvar. "Upp till var och en om man vill sjunga den eller inte."
Grubblare som jag är har jag efter mycket om och men tagit fram den självklara efterträdaren till vår gamla fria. En låt som Sverige vid milleniumskiftet kom överens om att låta representera landet, mer eller mindre offeciellt. En låt med fightingspirit, en låt med glöd och passion! En låt som är trallvänlig i sin enkelhet, men lett under en stark stämma blir ett dånande vrål från landet Lagom. Utan att förolämpa någon!
Jag tänker, naturligtvis, på Roger Pontare - När vindarna viskar mitt namn.
Som dessvärre har blivit stämplad som "rasistisk" även den ;oP
Då kan man ju fråga sig om inte alla nationalsånger är rasistiska!? Det är ju det som nationalsången ska handla om (inte rasism altså) utan om "sitt" land. I så fall måste ju alla nationalsånger klassas som rasistiska.
Jag håller med dig där Sandra Pontares låt är riktigt bra, och kraftfull. Så att jag får gåshud ska erkännas! Bra val!
Ja våren är äntligen här!! Haha, ja det kan väl säga, jag är där jag ville vara för ett år sen :) nu måste jag börja om igen när utbildningen tar slut i maj men det ska väl fixa sig det med. Hoppas att jag får bo kvar här. Kram!
